onsdag, september 03, 2008

Tick tack tick tack

Tiden tickar sakta men säkert framåt, spraystarten nästa vecka närmar sig. 8 dagar kvar...

Jag sysselsätter mig för fulla muggar. Har undervisat hela dagen idag och detsamma gäller imorn och på fredag. Jobb på Åhléns i helgen och sedan är det bara 3 dagar kvar att avverka.

Det känns som att den här sommaren har varit evighetslång, en enda lång väntan på ny IVF-start. (Kanske hade den inte känts lika evighetslång om det faktiskt hade varit ngn sommar) För en gångs skull ser jag faktiskt fram emot hösten. Jag tycker att det ska bli riktigt mysigt med regn på rutan (ok, det har vi visserligen haft halva sommaren), mysiga tjocka tröjor (modet svämmar ju över av härliga stickade långkoftor och dyl. just nu), filmkvällar (och Idol-fredagar, ni missade väl inte starten idag?) och att krypa upp i soffhörnet med en stor kopp varmt te. Får vi sedan en vacker höst med härliga färger också så vore det pricken över i:t! Och så ska det ju fyllas år också... 27.... vad nu det ska vara bra för. En ny barnlös siffra att lägga till min livshistoria...

7 kommentarer:

Anonym sa...

Lilla J min raring.
Jag vet hur olidligt det kan vara med väntan. Det är ett fenomen även i min värld och ett oerhört frustrerande tillstånd. Det är så svårt att tänka på något annat. Men rara vännen min, låt inte livet gå ifrån dig. Om du bara tänker att varje dag och varje år utan babis är bortkastade år, missar du ju det liv du faktiskt har. Du har varje dag som en gyllene gåva att förvalta och när den är slut så är den. Ingen av oss vet ju hur långt vårt liv blir och även om det är svårt ibland så tror jag det är viktigt att ta vara på guldkornen istället för att bara tänka på det man inte har.
Jag vet att detta kanske i din situation låter omöjligt men jag känner så starkt för detta. Du vet ju min situation och hur jag har fått prioritera om hela mitt liv när jag fick cancer. Det som förut var så viktigt blev helt ointressant. Det enda som är riktigt viktigt för mig nu i detta livet är människor och relationer och möten. Hoppas du inte tar illa upp mina rara systerdotter att jag skriver så här ur hjärtat. Jag vill inte alls knäppa dig på näsan eller antyda att du inte får klaga, det får du och det måste du. Men försök att inte BARA vänta utan även ta vara på det fina du har i din vardag, som tex Jocke och hela din stora underbara familj.
En stor kram skickar jag dig, ring mig om du vill prata. moster Skräppan

Barnets mamma sa...

Denna gången kommer det att lyckas!! Jag vet det!

MochM sa...

Skrev just ett blogginlägg och började sen läsa dom jag brukar följa, inklusive din. Roligt att se att ditt inlägg börjar som mitt slutar. Tick tock, man väntar!
Snart är det dags, snart är det sprayande, fortsätter läsa och fortsätter hålla tummarna.
Ha en skön helg!
m

zygoten sa...

Har nyss hittat dig. Väntar på menstruation så jag kan börja spraya inför vårt andra ivf-försök. Vet precis hur jobbig väntan är, man blir så otålig! Snart är du där, jag har några veckor kvar. Har vi riktig tur så går det vägen för oss båda denna gången. Lycka till!/z

Anna-Bell sa...

Hej! Har kikat in hos dig någongång tidigare. Nu ser jag att du ska göra äggplock samma vecka som jag. Var gör nu behandlingen?
Anna-Bell

Anonym sa...

Hej! Har inte läst din blogg sen i våras & hoppades innerligt att ni skulle ha lyckats! själv blev jag ju gravid under min Synarelabehandling, men det slutade i missfall (& en depression & sjukskrivning & sen sparken)... Började spraya igen i förra veckan efter en lång & tung väntan så nu kör vi framåt. Bekymret är att mina 2 bästa vänner är gravida & ska ha barn i jan-feb. Jag orkar inte ens prata med dem. Kan inte dela deras lycka. Känner mig elak & självisk, men blir ju bara påmind om vad vi, efter att ha försökt i 3 år, inte lyckas med... Vad gör man?

Håller alla tummar för dig, mig & alla andra som kämpar "mot alla odds"!

Lilla J sa...

Moster - Tack för att du är så rar och bryr dig så mkt och försöker peppa! Visst har du rätt i att man inte ska låta livet gå en förbi. Jag försöker tänka på det, men ibland blir man så uppe i detta så det bara handlar om det, fast det är fel! Jag har iaf äntligen fått rätt dos på Levaxinet och börjar få energin tillbaka så nu ska jag ta tag i träningen och så ordentligt igen och det känns härligt! Kram

Fibula - Tackar! Hoppas du har rätt! =)

Mochm - Ja du, det är mkt tick tack och väntan i IVF-svängen, det är ett som är säkert! Skönt att ha allt avklarat nu kan jag tänka mig, hoppas det ger resultat också!

Zygoten, Anna-Bell - Kikat in hos er och skrivit!

Hanna - Usch vad tråkigt att höra om din depression och att du förlorade jobbet (inte för depressionen väl? så får man ju inte göra). Skönt att ni r på väg framåt igen! Hoppas det går bättre denna gång för oss båda!
Förstår precis hur du känner inför vännerna, tror snarare att det rör sig om en försvarsmekanism än egoism, så försök att inte ha dåligt samvete! Tänk på dig själv i första hand nu under behandlingen! Vännerna förstår förhoppningsvis och finns kvar!
Tummen för dig också!