Ballongmagen alltså...
Kändes bättre igår, men idag är det värre igen. Jag trodde verkligen att det var på väg att bli bättre, men nu undrar man ju! Magen är återigen svullen som en äkta gravidmage och jag har inga kläder som passar. Ont gör det också...
Var hos farbror Dr igår och vid vul:et konstaterades att jag har ganska svullna äggstockar och dessutom en hel del vätska.
"Det verkar som att du har reagerat på stimuleringen", sa farbror Dr.
"Men, jag kan väl inte vara överstimulerad? Jag fick ju bara ut 4 mogna ägg", sa jag.
"Nej, det är ju konstigt förstås" replikerade farbror Dr...
Jag fick i uppgift att ta det lite extra lugnt och höra av mig om jag blev sämre och/eller började känna mig allmänt sjuk.
Det gjorde jag imorse. Mådde illa och kallsvettades hela fm. Valde iaf att avvakta, har ingen lust att ränna till sjukhuset stup i kvarten. Vad kan de göra åt det dessutom? Nej, det är nog bara att bita ihop och vänta ut det.
Själva smärtan och svullnaden är faktiskt inte det som oroar mig mest... utan själva reaktionen. Hur kan min kropp få symptom som vid överstimulering när bara 4 ynkans ägg var mogna? Jag är rädd att det innebär att jag är svårstimulerad och att jag aldrig kommer att få fler ägg än så här!
Javisst, det här lilla embryot som finns i mig just nu kanske duger, det kanske resulterar i ett livs levande barn... men sen då? Våra familjedrömmar slutar inte där. Det kanske är "åpet" att som infertilt par önska sig fler barn, men det gör vi. Ett till åtminstone. Så det innebär ju att oavsett om vi lyckas med detta första försök eller ej, så kommer vi att göra fler försök i framtiden. Det är väl typiskt mig att ta ut det i förskott, men kommer varje försök alltså ge så här dåligt resultat? Och ändå orsaka överstimuleringssymptom? Usch, jag hoppas så att det inte blir så...
torsdag, maj 15, 2008
Ballongen hänger med
Etiketter:
Biverkningar,
IVF/ICSI,
Knubben,
Kroppsligt,
Ofrivillig barnlöshet,
Oro,
Personligt,
Samboliv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag är ganska övertygad om att antalet äggblåsor och ÖS eller ej inte har med varandra att göra så mycket som man kan tro. Jag tror inte att du behöver oroa dig. Men prata med din läkare om det så får du riktiga svar.
Hoppas du inte har alltför ont :(
Vi bara väntar på den dagen jag ska börja med mina behandlingar inför provrörsbefruktning. Jag & min man har försökt få barn i över 2 år nu men misslyckats. Det visade sig att han har nedsatt rörelse på sina spermier plus att jag har endometrios & har opererats för det, men det försvinner aldrig helt. Så nu är våran enda chans provrörsbefruktning!
Önskar er alla lycka i världen!
Har läst här ibland men aldrig kommenterat, så tänkte att det kanske var dags att ge mig tillkänna och lyckönska för detta försök. Har ingen erfarenhet av överstimulering så har inget vettigt att säga där (det har dock varit stora diskussioner på FL om att ÖS skulle vara vanligare vid lyckade ET - men FL är ju FL...)
Hoppas det är ok att jag länkar till dig? (säg till annars)
Det här är väl knappast någon tröst, men jag gjorde ÄP 14 april och har ända sedan dess varit groteskt uppsvälld om magen. Om jag inte ligger/sitter med benen högt samlar jag massa vätska (?) i buken och den känns som den ska sprängas. På natten verkar jag kissa ut en del överskottsvätska (springer på toa i ett) och mår bättre på morgonen igen. Därför har min läkare sjukskrivit mig 75%. Han hävdar att jag inte blivit överstimulerad men har ingen förklaring till varför jag mår som jag gör. Han verkar dock inte bekymrad så då är inte jag det heller. Jag ägnar mig åt att vila och försöka äta (graviditetsillamående du vet). Ville bara tala om att det kanske bara är någon slags reaktion på IVF:en och inte något som hänger ihop med antal ägg (jag hade 13 st). Hoppas du mår bättre snart!
Vill bara önska massor av lycka till med lilla embryot i magen! Hoppas din smärta och ballongkänslan avtar med. Har precis börjat spruta så jag känner ännu inget, men är redo...
Tittar in och ser att du har det riktigt tufft, gumman. Hoppas att det löser sig med både de fysiska och psykiska smärtorna och självklart så ska vi hoppsas på varsitt plus nu.
Det behövs bara ett embryo för att lyckas, men det vet du ju redan.
Kramar, Kaica
Jag tror att det är blivande bebis som bara möblerar om där inne. Fixar mer utrymme och så. Det blir bra!
Gällande tankarna på fler än ett barn, jag önskar att vi också skulle få bli en flerbarnsfamilj.
Fibula - Hoppas du har rätt! Vi får väl se hur det går med nästa försök.
Jenny - Tråkigt att höra att ni också måste IVF:a. Önskar er lycka till!
Kaki - Kul att du gjorde dig till känna, nu har jag hittat din blogg också. (Ja du, FL är sannerligen FL, och i mitt fall var det ju inget lyckat ET iaf). Självklart får du länka till mig, lade till dig bland mina också nu.
anonym - Tack för infon. Känner igen det där med att springa och kissa hela tiden, det gjorde jag också första veckan efter ÄP.
Finnjonna - Tack för lyckönskningarna, även om det ju gick åt helvete ändå =( Lycka till med ert första försök nu!!
Kaica - Tack för omtanken. Verkar ju tyvärr vara kört för min del nu, men hoppas att det går bättre för dig!
Eludie - Önskar så att du hade haft rätt =(
Jag tänkte på det där med fler barn idag igen när jag såg en mamma med två småttingar... fy fan vad jobbigt det känns!
Skicka en kommentar