Första Menopur-injektionen idag. Eftersom jag tidigare haft en simpel Gonal-F-penna var jag lite nojjig att det skulle trassla sig med blandandet, och förstås blev mina farhågor besannade. När jag provblandade på SU med BM så gick det utan problem, men då var det inte heller the real thing och en process som skulle avgöra vår bebis blivande eller icke blivande. Så, nu var det förstås lite mer som stod på spel.
Ok, här kommer det jag nojjar över: hur jag än bar mig åt när jag skulle dra upp lösningen tillbaka i sprutan efter att ha blandat, så kunde jag inte få med mig allt! Precis samma sak med alla tre ampuller (en ampull med vätska skulle blandas med tre ampuller Menopur). Det blev en liten liten minidroppe kvar i botten på ampullerna som inte ville upp i sprutan hur mkt jag än vred och vände på den. Istället fylldes sprutan bara med massa luft hela tiden. Tänk om jag inte fått i mig tillräcklig dos nu? Vad gör jag för fel? Jag minns inte att det blev ngt alls kvar när jag testblandade på SU. Förmodligen granskade jag inte ampullen så oerhört noga som jag gjorde nu, men ändå. Det kommer ju garanterat att bli samma sak imorn kväll och varje kväll efter det och jag kommer att nojja lika mkt varje gång. Fy fan vad jag är trött på det här nu!
Till slut fick jag iaf blandat och tagit den eländiga sprutan, men nu kommer jag ju oroa mig över detta hela behandlingen. Och blir det kasst med ägg och/eller kass befruktning även denna gång så kommer jag undra om det var mitt fel för att jag missade en droppe varje gång. Oron tar aldrig slut...
Imorn ska jag för övrigt till min vanliga gynekolog med en annan oro. Under förra behandlingen hittade jag en liten knöl i underlivet, ett orosmoment till - precis vad jag behövde! Den är väldigt liten och förmodligen ofarlig, men det som skrämmer mig är att jag aldrig känt den förut. Nu har kanske inte alla kvinnor stenkoll på sitt underliv (ibland är det rent av skrämmande hur nollkoll vissa har), men det har jag! Redan innan vi började med IVF och det blev vardagsmat att kladda runt därnere med diverse vagitorier, hade jag det eftersom jag har aktiv herpes (som tack och lov hållit sig borta i snart ett år, när jag väl kommer att tänka på det) och ofta har varit där nere och känt efter blåsor och kladdat salvor och annat kul. (Ursäkta detaljerna.) Hursomhelst så sitter den lilla knölen där och oroar mig.
I december när jag var hos dr Lars på SU för att planera denna IVF så bad jag honom kolla den, men han kunde inte hitta den! Situationen blev faktiskt smått pinsam och t o m lite obehaglig. Jag fick själv känna efter den för att kunna visa honom var den satt, men jag kunde inte känna den själv heller! När jag kom hem efteråt och kände efter så hittade jag den förstås med en gång... typiskt! Så inte nog med att jag oroar mig över knölen i sig, så finns där också en liten oro att samma scenario ska utspela sig imorn hos gyn.
Men jag försöker tänka att dr Lars ju faktiskt inte är "den sortens" gynekolog utan mer van vid fertilitetsbiten som ju är hans expertis, och att min gyn förmodligen är mer van vid den här sortens problem. Imorn ska jag iaf dit och jag hoppas verkligen att han hittar den utan problem och lätt kan avfärda den som en ofarlig broskknöl eller liknande.
Nu ska jag iaf hoppa i säng och hoppas att min ljudbok lyckas överrösta Älsklingens snarkningar så att jag kan lyssna en liten stund innan jag försöker sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Usch vad trist med oro över än det ena, än det andra. Väldigt bekant!! Man vill ju så gärna att man gjort precis allting till punkt och pricka rätt och då blir man ju orolig.
Jag har ändå svårt att tro att den där ena droppen kan avgöra någonting, jag minns att jag själv också haft problem med att få upp precis allting i sprutan.
Går det inte så går det inte helt enkelt och mängden som blir kvar i sprutan är ju trots allt så minimal att det helt enkelt inte kan påverka resultatet.
Försök släppa känslan av att du kanske gjort nåt fel, för du kan inte göra mer än du gör! Vid nästa vul kanske du känner dig lättad om du ser ett bra resultat!
Angående knölen så förstår jag din oro - hoppas gyn hittar den nu nästa gång så att ni kan avfärda den som ofarlig!
Stor kram och lycka till med sprutandet i fortsättningen! :)
Jag har använt menopur de två sista gångerna och jag förstår vad du menar. När det blir baksug så åker allt tillbaka ner i ampullen igen så då brukar det hjälpa om man drar ut sprutan, tömmer den på luft och försöker igen. Tänk också på att vinkla hålet på nålen nedåt mot vätskan, på så sätt får man upp det mesta. Men jag måste hålla med Ting, en droppe hit eller dit spelar ingen roll. Man tror ju lätt det eftersom det är ganska små mängder till att börja med. Det är lite knepigt men du kommer säkert snabbt in i det! Jag håller verkligen tummarna för att knölen, precis som du säger, bara är av brosk, eller kanske en senknuta. Jag hittade en knöl i jumsken för inte så länge sen och jag fullkomligt kollapsade av ångest. Mitt i natten dessutom så jag kunde inte göra annat än vänta. Morgonen därpå var den borta så jag vet fortfarande inte vad det var. Bra att du tar den på allvar och kollar upp den!
Kram på dig!
Kommenterar inte så ofta som jag borde...men jag tänker på dig ska du veta...och läser ofta ofta. Håller tummarna stenhårt för att det här...det här är den gången som ni lyckas
Jag har drabbats av knölar i underlivet vid hormonbehandlingar. Första gången det hände passade jag, i samband med ett vul, på att be läkaren kolla på knölen (eftersom jag, precis som du, blev orolig!). Hon tittade och sa sen helt lugnt att det var en svullen körtel och att det inte är något ovanligt när man står under så stark östrogenbehandling. Mycket riktigt försvann knölen när medicineringen så småningom avbröts. Så jag hoppas och tror att din lilla knöl också är alldeles ofarlig!/Emma
Tittar in här ibland för att se hur det går...
STORT lycka till nu med det nya försöket!!
Skicka en kommentar