söndag, september 21, 2008
torsdag, september 18, 2008
Småsjuk och celebert besök (Spraydag 8)
Idag är jag ledig och hade tänkt ägna dagen åt allt som väntar på att bli gjort: pappersarbete som lagts på hög, disk, städning, hämta ut nya glasögonen m.m. Unnade mig lite sovmorgon och satte klockan på 9, men vaknade - i ordning med lagen om allts jävlighet - med dunkande huvudvärk! Stängde av klockan och tänkte att lite extra sömn skulle göra susen, men kl 11 när jag vaknade igen dunkade det bara värre och dessutom visade tempen på feber - låg, men ändå feber.
Så min uträttar-dag blev istället en ligga-i-sängen-och-titta-på-inspelade-Top Model-och-läsa-bloggar-dag och allt som är outrättat förblir outrättat. Typiskt!
Hursomhelst så rullar sprayandet på som det ska, dag 8 idag. Biverkningarna håller sig fortfarande undan och jag är hemskt tacksam. Det enda som jag noterat och funderar lite över är att äggstockarna värker. Det känns ungefär som vid ÄL och har nog faktiskt hängt med sedan spraystart ungefär. Kommer inte ihåg att det var så förra gången, och har inte skrivit ngt om det heller så det var det förmodligen inte. Behöver jag oroa mig? Noterade biverkningen "äggstockscystor" i bipacksedeln och det lät ju sådär kul. Vad händer om man får det? Måste man avbryta behandlingen då? Hemska tanke
Min meningslösa dag har nu på kvällen iaf förgyllts med ett celebert besök: Pipperonis underbara lilla Elsa har varit här i ngr timmar och piffat upp vår kväll. Man blir bra sugen på att skaffa sig ett eget litet pälsliv när man sitter där med det varma lilla knytet i knäet och myser. Men vem försöker jag lura egentligen? Det finns varken tid eller plats i vårt liv för ett litet knyte av den sorten just nu... för det finns väl inget som heter valpledig va? Synd, så synd...

Så min uträttar-dag blev istället en ligga-i-sängen-och-titta-på-inspelade-Top Model-och-läsa-bloggar-dag och allt som är outrättat förblir outrättat. Typiskt!
Hursomhelst så rullar sprayandet på som det ska, dag 8 idag. Biverkningarna håller sig fortfarande undan och jag är hemskt tacksam. Det enda som jag noterat och funderar lite över är att äggstockarna värker. Det känns ungefär som vid ÄL och har nog faktiskt hängt med sedan spraystart ungefär. Kommer inte ihåg att det var så förra gången, och har inte skrivit ngt om det heller så det var det förmodligen inte. Behöver jag oroa mig? Noterade biverkningen "äggstockscystor" i bipacksedeln och det lät ju sådär kul. Vad händer om man får det? Måste man avbryta behandlingen då? Hemska tanke
Min meningslösa dag har nu på kvällen iaf förgyllts med ett celebert besök: Pipperonis underbara lilla Elsa har varit här i ngr timmar och piffat upp vår kväll. Man blir bra sugen på att skaffa sig ett eget litet pälsliv när man sitter där med det varma lilla knytet i knäet och myser. Men vem försöker jag lura egentligen? Det finns varken tid eller plats i vårt liv för ett litet knyte av den sorten just nu... för det finns väl inget som heter valpledig va? Synd, så synd...
Etiketter:
Biverkningar,
Djur,
IVF/ICSI,
Kroppsligt,
Personligt,
Sjukdom,
TV och film
tisdag, september 16, 2008
Heja Suprecur! (Spraydag 6)
Jag sprayar på och det går jättebra. Jag är nästan chockad över att det gått så smärtfritt hittills, vilken skillnad från Synarelan!
Jag kan bara nämna en enda biverkning än så länge:
Jag kan bara nämna en enda biverkning än så länge:
- Irriterade slemhinnor i näsan - Precis som förra gången började det på spraydag 2: blod ur näsan när jag snyter mig. Så här på dag 6 har det börjat avta.
Annars... nada! Och jag som hade väntat mig samma oändliga lista biverkningar som förra gången. Ibland är det skönt att ha fel!
Etiketter:
Biverkningar,
IVF/ICSI,
Kroppsligt,
Personligt
torsdag, september 11, 2008
Gravida vännen
Det visade sig att jag stressade upp mig helt i onödan över gravida vännens uteblivna sms-svar häromdan. Hon hade inte haft pengar på sitt kontantkort, men hörde av sig morgonen efter!
Däremot har hon fortfarande inte fått ngt svar från SU, så det gäller fortfarande att hålla tummar och tår för det bästa!
Däremot har hon fortfarande inte fått ngt svar från SU, så det gäller fortfarande att hålla tummar och tår för det bästa!
Puff puff
Starten har gått!!
Så var första puffarna avklarade, äntligen! Nu är det jag och min nya bästis Suprecur, som ska pola i ett par veckor. Första mötet gick över förväntan. Förra ICSI:n använde jag Synarela och den kom jag inte speciellt bra överens med: den gav mig ju huvudvärk redan från första puffen! Men nu med Suprecur... nada.
Suprecur - Synarela: 1-0
Faktum är att min nya bästis plockar ytterligare en poäng redan denna första dag: ngt jag aldrig lär glömma är den vedervärdiga smak som Synarela hade, rent fruktansvärt äcklig faktiskt! Suprecuren smakade väl inte mumma heller, men inte på långa vägar så illa som Synarela.
Suprecur - Synarela: 2-0
Hmmm, skeptiker som man är så börjar man förstås (över)analysera. Om jag nu fick biverkningar redan från första puffen med Synarela, kan då inte detta innebära att det är ett starkare och bättre preparat? Och hur kommer det sig att man ska ta 2 puffar 4 ggr om dagen med Suprecur men bara behövde 1 puff 3 ggr om dagen med Synarela? Synarelan måste ju helt enkelt vara bättre och effektivare?? Nej, sånt gillar vi inte:
Suprecur - Synarela: 2-1
Det återstår ju att se om jag har rätt eller om jag får plocka bort Synarelans poäng längre fram, man kan ju alltid hoppas...
Så var första puffarna avklarade, äntligen! Nu är det jag och min nya bästis Suprecur, som ska pola i ett par veckor. Första mötet gick över förväntan. Förra ICSI:n använde jag Synarela och den kom jag inte speciellt bra överens med: den gav mig ju huvudvärk redan från första puffen! Men nu med Suprecur... nada.
Suprecur - Synarela: 1-0
Faktum är att min nya bästis plockar ytterligare en poäng redan denna första dag: ngt jag aldrig lär glömma är den vedervärdiga smak som Synarela hade, rent fruktansvärt äcklig faktiskt! Suprecuren smakade väl inte mumma heller, men inte på långa vägar så illa som Synarela.
Suprecur - Synarela: 2-0
Hmmm, skeptiker som man är så börjar man förstås (över)analysera. Om jag nu fick biverkningar redan från första puffen med Synarela, kan då inte detta innebära att det är ett starkare och bättre preparat? Och hur kommer det sig att man ska ta 2 puffar 4 ggr om dagen med Suprecur men bara behövde 1 puff 3 ggr om dagen med Synarela? Synarelan måste ju helt enkelt vara bättre och effektivare?? Nej, sånt gillar vi inte:
Suprecur - Synarela: 2-1
Det återstår ju att se om jag har rätt eller om jag får plocka bort Synarelans poäng längre fram, man kan ju alltid hoppas...
Etiketter:
Biverkningar,
IVF/ICSI,
Kroppsligt,
Personligt
tisdag, september 09, 2008
Ordning och reda
Äntligen börjar det bli lite ordning på min kropp och min eländiga sjukdom!
Jag var och tog nya prover igår och det visade sig att mitt TSH äntligen är i schack: 0,14! Precis lagom till spraystart! Jag börjar äntligen känna av medicinen också. Jag känner inte samma förlamande trötthet dygnet runt längre (mornarna är fortfarande hemska, men det kommer väl), och jag har börjat få lusten tillbaka, lusten till livet! Nu känner jag mig motiverad till en väldig massa olika saker som jag knappt orkat ägna en tanke på sistone: träning, socialt liv, bättre kostvanor, fräscha upp hemmet m.m.
Jag förstår inte för allt i världen hur jag har orkat gå så här länge på sparlåga - för det är ju precis det som händer vid hypotyreos: hela kroppen går på sparlåga, inte bara ämnesomsättningen. Depression är också ett mkt vanligt symtom och nog har jag varit på gränsen allt. Visst har jag alltid varit känslosam av mig, men under de senaste åren har det varit lättare än vanligt att se allt i svart. Jag hoppas verkligen att jag slipper känna så framöver! Att jag sen blir minst sagt labil av sprayen, det är en annan femma och gäller ju bara ngr veckor. Skulle det sedan lyckas denna gång så har jag väl i och för sig gravhormoner i massor att se fram emot, men det kommer nog vara värre för Älsklingen än för mig, he he.
Hursomhelst är det alltså spraystart i övermorgon och det är sannerligen inte en dag för tidigt! Det känns verkligen att hösten är på gång och sprayande och sprutande känns som ett bra projekt för att hålla hösttristessen borta! Jag har också planer på att skaffa mig en svampbok och dra ut Älsklingen i skog och mark för att leta efter smaskiga svampar... kanske blir det en ny hobby? =) Oavsett vad den här behandlingen har tänkt erbjuda så har jag bestämt mig för att inte låta den uppta all min energi (och tid) som sist! Jag tänker försöka leva så normalt som möjligt och ta vara på min nyvunna hälsa - nåja, gällande hypotyreosen iaf, formen har ju minst sagt lite mer att önska men det kan jag ju ta tag i nu också - och inte ligga inne och tycka synd om mig själv hela hösten! SÅ DET SÅ! (Påminn mig om detta längre fram om jag vill gräva ner mig igen...)
Tyvärr grusas glädjen över TSH:t en aning av att jag oroar mig mkt för gravida vännen. Hon bör ha fått besked om sina biopsier vid det här laget, men än har jag inte hört av henne. Jag skickade ett par sms idag men fick inga svar och det oroar mig då det är mkt olikt vännen. Jag hoppas för allt vad jag är värd att min oro inte är befogad och att det finns ngn naturlig förklaring. Allt annat är för hemskt för att kunna föreställa sig...
Jag var och tog nya prover igår och det visade sig att mitt TSH äntligen är i schack: 0,14! Precis lagom till spraystart! Jag börjar äntligen känna av medicinen också. Jag känner inte samma förlamande trötthet dygnet runt längre (mornarna är fortfarande hemska, men det kommer väl), och jag har börjat få lusten tillbaka, lusten till livet! Nu känner jag mig motiverad till en väldig massa olika saker som jag knappt orkat ägna en tanke på sistone: träning, socialt liv, bättre kostvanor, fräscha upp hemmet m.m.
Jag förstår inte för allt i världen hur jag har orkat gå så här länge på sparlåga - för det är ju precis det som händer vid hypotyreos: hela kroppen går på sparlåga, inte bara ämnesomsättningen. Depression är också ett mkt vanligt symtom och nog har jag varit på gränsen allt. Visst har jag alltid varit känslosam av mig, men under de senaste åren har det varit lättare än vanligt att se allt i svart. Jag hoppas verkligen att jag slipper känna så framöver! Att jag sen blir minst sagt labil av sprayen, det är en annan femma och gäller ju bara ngr veckor. Skulle det sedan lyckas denna gång så har jag väl i och för sig gravhormoner i massor att se fram emot, men det kommer nog vara värre för Älsklingen än för mig, he he.
Hursomhelst är det alltså spraystart i övermorgon och det är sannerligen inte en dag för tidigt! Det känns verkligen att hösten är på gång och sprayande och sprutande känns som ett bra projekt för att hålla hösttristessen borta! Jag har också planer på att skaffa mig en svampbok och dra ut Älsklingen i skog och mark för att leta efter smaskiga svampar... kanske blir det en ny hobby? =) Oavsett vad den här behandlingen har tänkt erbjuda så har jag bestämt mig för att inte låta den uppta all min energi (och tid) som sist! Jag tänker försöka leva så normalt som möjligt och ta vara på min nyvunna hälsa - nåja, gällande hypotyreosen iaf, formen har ju minst sagt lite mer att önska men det kan jag ju ta tag i nu också - och inte ligga inne och tycka synd om mig själv hela hösten! SÅ DET SÅ! (Påminn mig om detta längre fram om jag vill gräva ner mig igen...)
Tyvärr grusas glädjen över TSH:t en aning av att jag oroar mig mkt för gravida vännen. Hon bör ha fått besked om sina biopsier vid det här laget, men än har jag inte hört av henne. Jag skickade ett par sms idag men fick inga svar och det oroar mig då det är mkt olikt vännen. Jag hoppas för allt vad jag är värd att min oro inte är befogad och att det finns ngn naturlig förklaring. Allt annat är för hemskt för att kunna föreställa sig...
Etiketter:
Biverkningar,
Familj och vänner,
Hypotyreos,
IVF/ICSI,
Kroppsligt,
Nöje,
Oro,
Personligt,
Sjukdom,
Träning
onsdag, september 03, 2008
Tick tack tick tack
Tiden tickar sakta men säkert framåt, spraystarten nästa vecka närmar sig. 8 dagar kvar...
Jag sysselsätter mig för fulla muggar. Har undervisat hela dagen idag och detsamma gäller imorn och på fredag. Jobb på Åhléns i helgen och sedan är det bara 3 dagar kvar att avverka.
Det känns som att den här sommaren har varit evighetslång, en enda lång väntan på ny IVF-start. (Kanske hade den inte känts lika evighetslång om det faktiskt hade varit ngn sommar) För en gångs skull ser jag faktiskt fram emot hösten. Jag tycker att det ska bli riktigt mysigt med regn på rutan (ok, det har vi visserligen haft halva sommaren), mysiga tjocka tröjor (modet svämmar ju över av härliga stickade långkoftor och dyl. just nu), filmkvällar (och Idol-fredagar, ni missade väl inte starten idag?) och att krypa upp i soffhörnet med en stor kopp varmt te. Får vi sedan en vacker höst med härliga färger också så vore det pricken över i:t! Och så ska det ju fyllas år också... 27.... vad nu det ska vara bra för. En ny barnlös siffra att lägga till min livshistoria...
Jag sysselsätter mig för fulla muggar. Har undervisat hela dagen idag och detsamma gäller imorn och på fredag. Jobb på Åhléns i helgen och sedan är det bara 3 dagar kvar att avverka.
Det känns som att den här sommaren har varit evighetslång, en enda lång väntan på ny IVF-start. (Kanske hade den inte känts lika evighetslång om det faktiskt hade varit ngn sommar) För en gångs skull ser jag faktiskt fram emot hösten. Jag tycker att det ska bli riktigt mysigt med regn på rutan (ok, det har vi visserligen haft halva sommaren), mysiga tjocka tröjor (modet svämmar ju över av härliga stickade långkoftor och dyl. just nu), filmkvällar (och Idol-fredagar, ni missade väl inte starten idag?) och att krypa upp i soffhörnet med en stor kopp varmt te. Får vi sedan en vacker höst med härliga färger också så vore det pricken över i:t! Och så ska det ju fyllas år också... 27.... vad nu det ska vara bra för. En ny barnlös siffra att lägga till min livshistoria...
Etiketter:
IVF/ICSI,
Jobb,
Mode,
Ofrivillig barnlöshet,
Personligt,
TV och film
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)