Idag får ngn annans ord tala för mig.
share your files at box.net
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En blogg om: den stora sorgen i att vara ofrivilligt barnlös; medberoende och missbruk; relationer; provrörsbefruktning och annat kroppsligt; böcker och film; foto m.m. Mitt liv helt enkelt.
Om mig
- Lilla J
- Göteborg, Sweden
- Våren 2006 bestämde vi oss för att det var dags att "skaffa" barn. 7,5 år, 5 hela IVF:er och 2 missfall senare är vi lika barnlösa som alltid. Våra landstingsfinansierade försök är för längesedan slut och nu fortsätter vår resa på Carlanderska.
Etiketter
- Adoption
- Allergi
- Bilar
- Biverkningar
- Böcker
- Djur
- Dr Idiot
- Drömmar
- Egenföretagande
- Familj och vänner
- Gravid
- Gyn
- Herpes
- Hypotyreos
- Ilska
- IVF/ICSI
- Jobb
- KBT
- Kloka ord
- Knubben
- Kost
- Kostas
- Kosttillskott
- Kroppsligt
- Kärlek
- Lillgrodan
- MA
- Medberoende
- Missfall
- Mode
- Musik
- Nyheter
- Nöje
- Ofrivillig barnlöshet
- Oro
- Personligt
- Politik
- Psykologen
- Relationer
- Resor
- Samboliv
- Sjukdom
- Skrutten
- Sorg
- Svarta känslor
- Sömn
- Trams
- Trazan och Banarne
- Träning
- TV och film
- Utmaning
- Vikt
4 kommentarer:
Hej lilla J!
Väldigt vacker låt! Sorgesam. Tack!
Tänkte på hur det var innan lilla E blev till. Hur J och A försökte och försökte i flera år, med provrörsbefruktning och allt. Men ingenting. Så gav de upp och flyttade norrut för att roa sig med attt läsa grejer som de hade lust med istället. Och bara någon månad senare så fannns det en liten E i magen! Högst märkligt. Men det kanske är så att om man engagerar sig i någonting som man tycker är riktigt roligt så är det en hjälp. Lyckohormoner kanske kommer då och underlättar saken för det lilla underverket som väntar på att bli till.
Ge inte upp - hela världen väntar vid din dörr!
Pussisar och kramisar
från din Sus
gumman! kan inte säga att jag kan sätta mig in i din sits men jag förstår hur jobbigt och ledsamt det är! Hoppas hoppas ni snart får en liten en, det är ni värda!
kram från sole och Viktor
Det är en vacker låt, det där. Det finns så mycket sorg inom en när man lever med barnlöshet. Som hela tiden ligger där under, även om locket ibland läggs på för en kort period. Så kan det bubbla ut när som helst ändå.
Sorgen blir ännu starkare när man beläggs med skuldkänslor för att man borde "slappna av" och "tänka på annat", "göra sånt man mår bra av". Om man har fysiologiska problem med att bli gravid så hjälper det tyvärr inte att "engagera sig i något man tycker är riktigt roligt". Babyn i fallet ovan hade nog blivit till oavsett om paret sörjt och mått uselt eller flyttat bort och gjort något roligt.
Att tro att det INTE är så är väldigt skuldbeläggande och bidrar till att man mår ännu sämre.
Så du, tillåt dig att må dåligt, det gör varken till eller från för dina möjligheter att få det du längtar efter, ett barn.
Många kramar!
sus - Jag tänker också på lilla E ibland och på hur de kämpade, men jag hoppas verkligen att det slipper gå så långt för oss. Tack och lov så har vi ju bättre chanser nu när mina hormoner äntligen är på rätt nivå så förhoppningsvis slipper vi hela IVF-karusellen.
sofie - Jag är glad för din skull att du sluppit gå igenom det vi gör! Tack för lyckönskningarna! Kram
tingeling - Tack för dina ord, ibland känns det verkligen som att man är "skyldig" att hålla skenet uppe och som att folk nästan väntar sig att JAG ska säga "nej men det är ingen fara, det är klart att det ordnar sig till slut". Visst, ibland känns det så och jag vet ju att vi har goda chanser nu när mitt TSH är som det ska, men allt oftare är det tvivlet som tar över.
Samtidigt vet jag att folk bara vill uppmuntra, men hur man än vrider och vänder på det så är det bara de som själva varit där som vet hur det känns, som du t ex.
Kramis
Skicka en kommentar