onsdag, juli 23, 2008

Vädjan från en barnlös

Vänner! Ni frågar mig och karl'n:
"När ska ni skaffa barn?"
Som att det bara är att skaffa?
Ni vet inte hur mycket som måste klaffa!

Råden som haglar är många:
"Din mans kalsonger är nog för trånga!"
"Kanske han duschar för varmt eller kallt?"
Detta har vi fått höra tusenfalt

"Drick inte kaffe, drick inte sprit!"
(Vi har det redan slopat, men det hör inte hit!)
"Ät vitaminer, mineraler och folsyra!"
Vet ni att piller är jävligt dyra?

"Åk på semester, skaffa en hund!"
"Tänk inte på det, koppla bort det en stund!"
Ni vet inget om vår trånad!
Ni som blev gravida efter er första månad!

Det vi går igenom är en stor prövning, ett test.
Förstå om vi inte känner för att gå på er fest.
Det är inte för att vara oartig eller asocial,
men för att orka så måste vi göra våra val.

Nära och kära, vänta ut oss, bry er om.
Om vi så ringer mitt i natten, så kom, bara kom!
Vi kan inte vänta oss att ni ska förstå,
men stötta oss i kampen för att bli fler än två!

(Annimoure Nilsson)

8 kommentarer:

deaslangtan sa...

Det var en fin vers. Sköt om dig, såg att du fått tantbesök... Och hoppas att det lyckas på nästa IVF i september om inte förr!

Åsa sa...

Sant sant. Kram

Anonym sa...

Passande dikt! Vi känner igen oss...

Barnets mamma sa...

Så sant!

Anonym sa...

Jättefin

Anonym sa...

Men lila J, vilken poet det bor i dig.
Jag tror jag vågar skriva att jag förstår hur du känner. När livet är svårt och inte följer den malla man tänkt sig kastas man av spelplanen och hamnar på ett nytt ställe där man inte har orientering. Det kan vara en sprucken relation som för Pipperoni, cancer som för mig eller barnlöshet som för er. Det är svårt för omvärden att relatera till hur man har det och känner det. alla vill så väl och helst vill dom fixa till det så allt blir bra. Men det går ju inte alltid att fixa livet. Det blir som det blir och vi får leva med det en dag i taget. Pipperoni är singel just nu, jag vet inte hur länge jag får leva och ni vet inte om eller när ni blir föräldrar. Det är verkligheten och den får vi leva med.
Vi ses på söndag rara systerdotter. kram från moster Skräppan

Anonym sa...

Visst är det skönt att få skriva av sig - underbara ord! Jag hamnade här av en slump... men vet precis vad ni går igenom, jag o min man har varit där. Vi gjorde tre el fyra misslyckade IVF försök.I dag har vi en fantastisk adoptivdotter som vi älskar över allt annat. Det finns olika sätt att bli föräldrar på - den ena är inte bättre än det andra. Lycka till! Kram Anne

MochM sa...

Mycket träffande, särskilt det här med allas tips och råd om vad som kan vara fel, vad man kan göra. Som att man inte gått igenom allt själv... Som att man inte vet.

Även detta med att kanske inte känna för varje fest alla gånger.

Sköt om dig och lycka till i september.

Kram, m