Det var längesen jag hade sån ÄL-värk som jag har nu! Tror inte det känts så här mkt sedan någon av de allra första cyklerna i vår bebisverkstad, då jag åt rosenrot. Det riktigt gnager i vänstersidan. Vaknade t o m i natt för att jag hade så ont. Tack och lov att det är ett positivt tecken! Ingen tvekan om att det måste vara en riktig ÄL. Fast å andra sidan: vad hjälper det? Det är ju inte mig det är "fel" på. Men det bådar ju iaf gott inför IVF att min kropp äntligen blivit så regelbunden och slutat krångla!
Nu gäller det bara att tygla känslorna och inte börja inbilla sig att man blivit gravid också. Önskar att jag kunde spola tiden till BIM den 6 mars så att jag slipper gå och hoppas i onödan, för det lär jag ju göra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Här hålls tummarna i alla fall:)
kram
Man ska aldrig säga aldrig! Jag håller också tummarna och korsar fingrar! Kram
Nu hoppas jag för allt vad tummarna håller att en riktigt bra simmare ändock hinner fram och gör ett bra jobb
Ja, dte är omöjligt att inte hoppas...
Jag hoppas också för dig!
Inget är ju omöjligt. Kram.
Tack tjejer!
Bra att ni hoppas för mig, för jag vågar inte riktigt!
Kramar
Skicka en kommentar