Den här dagen har varit den jobbigaste dagen "barnlöshetsmässigt" sedan missfallet för 1 år sedan. Det har helt enkelt varit ett par jobbiga överraskningar för mycket och jag känner mig helt slut. Manglad.
Livet är för jävla orättvist och idag vill jag bara inte vara med. Jag orkar inte mer. Jag är trött på glada besked jag helst hade sluppit och svullna rödgråtna ögon.
Jag hatar att vara jag. Jag hatar mina känslor. Jag hatar min skitkropp. Jag hatar mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag håller med dig. Ibland känns livet orättvist. För somliga går hela livet som en enda dans medans det för andra ständigt kommer hinder och prövningar på vägen. Men en dag så är det du som dansar. Jag lovar.
kram kram
Jag förstår dig, och lider med dig.
Kram Lila
Jag hatar också min kropp. Och jag är besviken. Och jag hatar alla andra som går och blir gravida utan vidare. Som får allt serverat på sina sketna silverfat.
Förstår dig precis...livet är inte rättvist. Det är för jävligt...
jag känner igen mig så väl... sitter här och hatar min kropp och är så besviken och arg på den för att den inte är mig till lags...
imorgon är det dags för ÄP - förmodligen har jag inga äggblåsor alls på häger och max 4 på vänster. Detta trots 9 månaders akupunkturbehandlingar... (!) och ÄNDÅ sviker den jävla kroppen mig!
Jag har svårt att tro att vi ens går till ET...
Skicka en kommentar