Idag är det vår Lillgrodas dag. Eller rättare sagt skulle ha varit. Om min enda graviditet inte hade gått åt helvete så skulle vår Lillgroda alltså ha kommit till världen idag (nåja, beräknat till idag iaf).
Vad kan man skriva egentligen? Det känns inte direkt toppen...
Har iaf sysselsatt mig genom jobb hela dagen, stress stress hem för att äta och sedan konsert med moster Pipperoni. Freddie Wadling, Anna Ternheim och Thåström. Grymt bra, framför allt Anna Terheim som är en av mina stora favoriter.
Nu ska jag krypa ner i sängen och lämna denna dag bakom mig. Äntligen! Som jag har fasat för denna dag sedan den började närma sig. Men nu är den iaf över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Stor varm kram!
Beklagar Er sorg....
Ja usch vad jobbigt.
Skönt att dagen är till ända.
Varma kramar, m.
Usch usch, massa kramar till dig! Satt precis o kikade i kalendern innan jag läste din blogg. Vår lilla egon var beräknad till 12 juli.
Hoppas ni kommer igen här efter sommaren och att det går bra med allting så vi får se en liten 2010-bebis.
Stor kram!!
DE DÄR dagarna har alltid en viss smärta med sig. Och ändå, när de passerats första gången blir det ljusare... I alla fall tror jag det. Jag minns inte längre när dvärgens födelsedag skulle varit. Jag minns att mars-maj är månaderna när alla mina stjärnor inte fick födas, men DEN SÄRSKILDA tyngden av varje enskild dag är borta. Nu är den där dagen över, även om sorgen över lillgrodan inte är över.
Och jag hörde att konserten var bra, ångrar lite att jag bestämde mig för att inte gå...
Usch! Jag förstår att det gör ont. Hoppas att allt går vägen nästa gång. Jag ska hålla tummarna.
Lilla J!
Det är så tomt utan dina meddelanden. Bara så att du vet. Jag känner med dig. KRAM
Kraaaaaam..............
/Fibula
Massor med kramar, inga ord i världen kan trösta nog...
Skicka en kommentar