Sitter här med tårarna forsande.
HCG:t hade sjunkit rejält över helgen, till 11,74 och Lillgrodan är definitivt död. Ska på vul imorn för att se om ngt sitter kvar - eller rent av i ngn av äggledarna.
Jävla elaka bebisgudar!! Varför skulle ni ge mig den här lyckan om ni ändå tänkte rycka bort den med en gång igen?!!
måndag, november 03, 2008
Farväl Lillgrodan!
Etiketter:
Kroppsligt,
Lillgrodan,
Missfall,
Ofrivillig barnlöshet,
Personligt,
Sorg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
22 kommentarer:
Det är vansinnigt orättvist!!
*kramar om hårt*
Nä men vännen!!! Faaans jävla skit rent ut sagt! Det finns ingen rättvisa i detta barnlösa helvete. Varför ge någon lycka för att sen bara ta bort den. Om man trodde på något skulle man kunna vaska fram att man kan lära sig något av situationen, men vad skulle man kunna lära sig av detta? Hur man tar sig igenom outgrundlig sorg utan att gå under? Jag är så himla ledsen för din skull, önskar så att det fanns något jag kunde göra.
En stor kram till dig!
Åh nej! Jag har hållt tummarna & hoppats hela helgen att det skulle gå vägen! Önskar att det fanns ngn tröst att ge. Det enda jag kan tänka på är det min läkare sa efter min MA i våras: "det positiva i det negativa är att vi nu vet att du faktiskt kan bli gravid & det bådar gott inför framtiden". Inser att det är en klen tröst, men det var det jag försökte fokusera på. Det går, du kan & din tid kommer snart! Varma kramar från Hanna
Så himla orättvist!!!
Du ska veta att jag har tänkt på dej och hoppats hela helgen att det skulle gå vägen.
Önskar att jag kunde skicka tröst och styrka till dej!
Villemo-71
Jag gråter med dig. Så ska det inte behöva gå! Fan fan fan!
Kram
Nej, så hemskt! Kan bara instämma i bloggvännernas kommentarer. Det är oförståeligt, orättvist och grymt./kramar z
Jävligt jävligt tråkigt. Vet inte vad mer man ska säga.
Kram.
Så otroligt orättvist, jag hoppades med dig in i det sista.
Lilla J, jag gråter med dig. Det finns, fanimej, absolut ingen jäkla orsak till varför det skall behöva gå så här. Hoppas jag kunde göra något, trösta, men - jag kan bara säga att jag känner med er, jag lider med er. Många kramar.
KRAM
missfall är för jävligt...det vet jag allt för väl...och även när de kommer tidigt smärtar de i hjärtat...och speciellt jobbigt är det efter lång tid av kämpande
Oh vad jobbigt. FAAAAAAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag vet exakt hur jävla jobbigt det är. Jag tror på det jag skrev i förra meddelandet som blev fel, det blir säkert ett julbarn istället för ett julibarn. Jag vet att det inte finns någon tröst just nu, men du ska veta att du har mängder av väninnor här på nätet. STOOOOOOOOR KRAM från Jenny.
Jag är hemskt ledsen vännen, det borde bara inte få bli såhär!! Tänker på dig.
Många kramar
Har precis uppdaterat mig på vad du har gått igenom den sista tiden. Är så ledsen för er skull. Önskar att det fanna något som kunde göra det bättre för dig...
Kram
Jag beklagar verkligen, det är fruktansvärt hemskt det som hänt dig/er! Efter att ha kämpat så länge som du/ni har ska man inte behöva utsättas för detta också. Jag förstår att dina tårar forsar. Kramar från Mumin
jättekram till dig. till er.
Tänker mycket på dig!
Stor Varm Kram Maria
Hur går det för er vännen, hur mår du? /kram z
Usch, det är så orättvist! Att först få glädebesked och sedan denna smällen. Jag lider med dig! En stor kram över nätet till dig!
Undrar hur du mår nu, en vecka senare. Hoppas att du mår ok, eller bättre!
Kram.
Precis som Tudorienne tittar jag in för att skriva att jag tänker på dig, funderar på hur du mår. Många kramar Lilla fina J.
Tänker på dej, vännen. Har följt din blogg och jag hoppas att allt är så bra det nu kan bli.
Vill bara säga att jag tänker på dig och undrar hur du mår.
Kramar Maria
Skicka en kommentar