tisdag, juni 05, 2007

Så har man blivit en bloggare...

Kanske börjar det bli dags att försöka sätta ord på det som snurrar och snurrar i mitt huvud dag ut och dag in? Det där med dagbok lade jag ner för ett antal år sedan då jag insåg att det ofta gick månader och ibland år emellan anteckningarna. Kanske berodde det på ren lathet och ointresse eller kanske var det för att dagboken i sig inte inbjöd till så värst många givande samtal? Kanske var det för att man så sällan skriver mer än ngr få meningar med en vanlig penna nu för tiden, så att man får skrivkramp efter bara ngr minuter? Har nu iaf beslutat mig för att göra ett försök med att sätta ord på mina tankar här, i en blogg till allmän beskådning, och kanske är ni där ute bättre på att ge mig nya infallsvinklar än vad min gamla dagbok var?

Vad är det då som rör sig i en 25-årig Göteborgskas lilla huvud - som egentligen är ganska stort, iaf vad omkretsen beträffar - värt nog att sätta på pränt? Just för tillfället upptas tankarna till stor del av bebislängtan och stora stora ???? över varför det är så svårt att få det att resultera i en livs levande bebis.

Runt runt snurrar också hela tiden tankar om företaget, karriären och ekonomin. Jag saknar inte för en sekund mitt tråkiga, ostimulerande jobb med fullkomliga idioter till chefer, men tryggheten kan jag längta tillbaka till ibland, eller snarare fram till - fram till den dag då företaget ger mig samma trygghet. Men dit vet jag att jag kommer en dag...

Tankar på sången och vad som hade kunnat bli en karriär kretsar också runt i mitt huvud ibland, men jag kan inte säga att det är med sorg. Jag hade ju kunnat satsa på det om jag ville, men hade jag då någonsin nått den där tryggheten som är så viktig för mig? Jag tvivlar på det, och därför är jag också övertygad om att en sådan karriär inte hade passat mig.

Mitt huvud uppfylls självklart också till stor del av tankar på mitt liv med Älsklingen; vår framtid, våra problem, våra likheter och olikheter, men kanske först och främst vår fantastiska tur; turen att ha funnit varandra! För inte finns det ngt bättre än kärlek; besvarad, fungerande, givande, passionerad, bubblande kärlek!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! välkommen till livet på internet...:)

Jag visste inte ens att ni funderade på barn...tänkte ni vara kvar på 40 kvm då? bara föra tt komma varandra "närmre"??

Good luck báby. Jag tänkte på dig idag, och jag tänkte på att jag har varit en dålig vän på sistone. Jag tänkte på att jag inte hört av mig till många andra än min sambo och kanske en eller två till. På länge!
Dags att försöka anpassa sig ordentligt till sambolivet, att försöka spika in lite annat i vardagen igen, även om det är annorlunda nu och så.

Ska bli bättre igen, lovar.
Hur som helst önskar ajg dig en digital glad och rolig midsommar!

puss

Lilla J sa...

dajja - Hej vännen! Nej vi har nog inte sagt det till så många, man får så många frågor! Vi hoppas verkligen inte behöva vara kvar på 40 kvm så länge till, vi letar ju byte för fullt och har gjort det sen innan J flyttade hit, men än är det ju ingen panik, blir så klart annorlunda när/om vi får ett tillskott!
Jag är ju inte bättre på att höra av mig själv så förlåt från mig också! Vi får båda bli bättre!
Puss och kram