Sista etappen idag

6 ägg hade blivit befruktade! 6 av 9. Det är det absolut bästa resultatet vi fått hittills. När barnmorskan ringde i fredags så levde alla 6 fortfarande och skulle odlas vidare över helgen. Eftersom jag alltid föreställer mig det värsta så tänkte jag att det lät lite för bra för att vara sant så jag var tvungen att fråga hur många av embryona som hade gått att sätta tillbaka eller frysa i dagsläget (läs: i fredags) och det var förstås inte riktigt lika upplyftande: 3 st. Men det är ändå bättre resultat än vi haft på någon av de tidigare behandlingarna. Och alla skulle som sagt odlas vidare över helgen...

Idag är det alltså dags. Om inte det fasansfulla samtalet kommer innan kl 12 så blir det ET av en blastocyst kl 13.30.

Höll dock på att bli snuvad på det hela i lördags. I fredags tyckte jag att smärtan efter äggplocket hade blivit värre och så även svullnaden, men inte värre än det hade varit vid tidigare behandlingar. Men natten till lördag vaknade jag av att det gjorde så fruktansvärt ont! Hur jag än låg så kändes det som att någon karvade med knivar i magen på mig. Det blev inte mycket sömn den natten och på morgonen var det ännu värre. Ringde Carlanderska och barnmorskan sa att om det inte hade blivit bättre till på söndag så skulle det nog inte bli något ET idag. Med kniven mot strupen intog jag sängläge. 7 Dexter-avsnitt, en hög Panodil, 2 liter vatten och 3 portioner soppa senare kände jag framemot kvällen äntligen att det började lägga sig. Natten till söndag fick jag sova och på morgonen kändes det tack och lov bättre och efter samtal med Carlanderska blev jag ”godkänd”!

Det gör fortfarande ganska ont och magen är svullen, men nu känns det i alla fall inte värre än tidigare behandlingar. Så om inte telefonsamtalet kommer så blir det som sagt ET kl 13.30. Snälla snälla telefon: var tyst!